I början av månaden tog jag tåget för att hålla seminarium i Knivsta kommun för ett gäng förskolor som beslutat att jobba mer aktivt med Operation Giftfri Förskola.

Under januari månad har jag besökt Knivsta kommun utanför Stockholm, Laxå kommun och nu sist i min egen kommun, Örebro. Igår höll jag mitt sista seminarium för denna månad. Det var en grupp på 60 personer som jobbar på 7 förskolor i Örebro som kom för att lyssna till vad man kan göra ute på förskolorna för att minska ned rejält på de skadliga kemikalierna.

Jag har även besökt Laxå för att hålla seminarium för en grupp miljösinspiratörer inom en rad verksamheter inom Laxå kommun.

Vackra blommor som jag fick efter ett av mina seminarium.

Jag utmanar hela tiden mig själv att göra seminarierna spännande och intressanta och mitt mål är att när man går från ett seminarium som jag hållit att man inte ska vara avskräckt utan känna hopp inför att det finns så mycket som man själv kan påverka för att minska ned på skadliga kemikalier runt barnen och naturligtvis även runt sig själv. Det behöver varken vara krångligt eller dyrt att göra de förändringar som krävs.

Hör gärna av dig om du är intresserad av att jag kommer och föreläser för offert och prisuppgift. Man når mig lättast via mail (sarajohansson1976@gmail.com). Min bas är Örebro men jag har hela Sverige som upptagningsområde.

Jag har länge velat byta ut min handväska i konstskinn till en väska i naturmaterial och som producerats på ett sätt som tagit hänsyn till miljön. Jag har kollat olika alternativ. Länge har jag letat på olika second hand-butiker efter en väska i äkta läder med lite längre rem så att jag kan hänga den snett över axeln. Jag hittade en väska i läder på second hand, men i modell mindre och är jag jättenöjd med denna. Men den väskan är liten och passar endast för kortare utflykter så som restaurangbesök eller en kortare tripp till stan. Den rymmer inte min stora almanacka till exempel och inte heller de 4-5 tygpåsar som jag alltid vill ha med mig och som jag använder då jag handlar mat mm.

Jag har aldrig varit någon riktig handväsk-person. Jag får ont i ryggen av att ha en väska hängandes på axeln någon längre tid och det känns så opraktiskt att ha en väska som hela tiden ramlar ned från axeln.

Jag har en tid smygkikat på ett företag som heter Nillings och som är ett litet företag beläget i Norrland på en liten ö som heter Alnö. De säljer snygga väskor och accessoarer som är tillverkade med omtanke om miljön. De hade en kampanj innan jul där de hade 10% rabatt på sina ryggsäckar. Då slog det mig att en ryggsäck faktiskt passar mig mycket bättre än en handväska. Det är mycket bekvämare att bära väskan på ryggen. Jag kollade och beslutade att ge mig en av deras väskor i julklapp till mig själv. Jag beställde även en väska till min sambo som även hon behövde en ny väska då hennes var trasig.

Väskorna är gjorda i slitstarkt ekologiskt odlad vaxad canvas, bomull, och med läder-detaljer som kommer ifrån vegetabiliskt garvat läder.

Den allra största delen av produktion av läder i världen garvas med tungmetallen krom som är giftigt för oss människor men också när den kommer ut i naturen. Därför bör alltid valet falla på att välja läder som istället är vegetabiliskt garvat som till skillnad från krom-garvning är giftfritt. För varje såld väska så rensar tillverkaren United By Blue upp 1/2 pound skräp från hav och vattendrag genom stora skräpsamlingsevent som de anordnar.

Väskan till vänster är min och heter Braddock Backpack gjord i ekologisk odlad canvas-bomull med läderförstärkt botten och detaljer. Väskan till höger heter Hudderton Backpack och är lite större. Den har utrymme för att bära en laptop och något fler fickor än Braddock har.

Hudderton Backpack.

Braddock Backpack har en ficka fram där jag förvarar mitt glasögonfodral och ibland min mobil. Inuti finns en liten mindre ficka med plats för nycklar eller mobil.

Så här ser Braddock Backpack ut på baksidan.

Så här ser Hudderton Backpack ut på baksidan.

Väskorna är så snygga och jag har fått många komplimanger redan för min väska trots att jag bara haft den i någon vecka.

Skinndetalj på Hudderton Backpack.

Hudderton Backpack.

Den lilla fickan på insidan av Braddock Backpack.

Denna väska har redan blivit en daglig följeslagare.

Jag vill också passa på att säga att jag inte är sponsrad av varken Nillings eller någon annat företag som jag tipsar om här på bloggen. Jag skriver endast om sådana produkter som jag gillar och som uppfyller mina kriterier av att vara miljösnälla, ekologiska samt bra ur kemikaliesynpunkt. För mig är det otroligt viktigt att välja produkter som inte innehåller skadliga, eller misstänkt skadliga kemikalier, och att produkten är bra ur miljösynpunkt. Många företag hör av sig och vill att jag ska skriva om dem, men nästan alltid tackar jag nej. Är det däremot produkter jag tror på så skriver jag gärna om dem här på bloggen, men jag har aldrig mottagit pengar för att skriva om någon produkt. Själva idén med min blogg är ju att inspirera om en mer hållbar livsstil med mindre skadliga kemikalier så därför blir det en hel del tips på produkter som enligt mig uppfyller dessa kriterier.

Trevlig helg önskar jag er alla!

I början av december läste jag att Hannah Sjöström på bloggen Naturligtsnygg bestämt sig för att göra en yogautmaning i 30 dagar. Direkt när jag läste om detta så visste jag att detta skulle även jag hänga med på. Jag fick även några av mina följare på Instagram att också hänga på några dagar efter att jag startade igång. Så mellan den 8 december fram till den 6 januari så blev det daglig yoga hemma i vardagsrummet.

Det viktiga var att yogan skulle bli av, inte hur lång eller intensiv den skulle vara. Jag satte som minimum för mig själv minst 10 minuter. Att inte sätta målet för högt har hjälpt mig att faktiskt göra detta varje dag, med undantag för en dag som jag missade. Jag har ändå alltid gjort 30-40 minuters yoga enligt ett upplägg med mina absoluta favoritrörelser. Men hade målet varit minst 30 minuter så är risken stor att jag hade hoppat över några av de dagar då jag var som tröttast.

Detta har gett mig så mycket och jag kommer att anta utmaningen även nästa år i december. December månad är årets tyngsta månad enligt mig. Det är mycket stress. Mycket ska hinnas med och i vår familj har vi förutom allt extra som blir i samband med att det är jul även två födelsedagar att fira. Även om det är mycket roligt så är jag som tröttast denna tid på året. Mörkret tär på mig och jag känner mig ofta oerhört sliten och trött, och har lätt att då fastna i ett sockerberoende då sött gör att jag får tillfälliga kickar men som i längden bara gör mig ännu tröttare.

För mig har det passat bäst att utföra min yoga vid lunchtid, efter att jag gått på min dagliga lunchpromenad. Då har jag först fått ta del av ljuset och frisk luft och sedan avslutat med yoga. När tiden inte funnits på lunchen så har det blivit ett eftermiddagspass efter arbetsdagens slut eller på kvällen sedan barnen lagt sig. Jag måste dock säga att lunchpassen varit bäst och det har även gett mig mycket energi för resten av dagen.

Yoga är för mig så mycket. Några av de viktigaste aspekterna av att träna yoga är att jag blir mer medvetet närvarande även utanför mattan. Jag får ett inre lugn som sprider sig till dygnets alla timmar med även bättre sömn som följd. Själva rörelserna är så otroligt uppmjukande för kroppen och jag känner att min tidigare ryggskada känns avlägsen när jag regelbundet får träna yoga. Jag gillar mycket ryggradsvridningarna och även skulderstående position. Den djupa andningen leder till ökad syresättning i hela kroppen och det känns verkligen att hela kroppen är lättare att bära. Med yogan så ökar min tacksamhet för livet. Jag känner mig mer ödmjuk som människa och även mot mig själv, något som för mig är väldigt viktigt då jag har en tendens att pressa mig själv lite för hårt och ställa lite för högt uppställda krav många gånger.

Så sammanfattningsvis: Detta var en utmaning som jag mig oerhört mycket och som även lett till att jag numera även tränar om inte dagligen så åtminstone varannan dag. Effekten: Ökad livskvalitet!

Nu är terminen igång även för den yoga som jag tränar i grupp hos Lars Zika i Örebro. Varannan vecka så går jag iväg och tränar ett längre pass på 90 minuter. Detta kan jag varmt rekommendera! Att träna i grupp och under ledning är något helt annat och en förutsättning för min träning hemma.

29 december 2015 var jag med i tidningen Året Runt med en artikel om hur vi plastbantat hemma hos oss (nummer 1-2 2016). Nu finns artikeln även att läsa online här. Här kan du också läsa 10 tips för hur man kan komma igång att plastbanta hemma.

Jag har länge varit nyfiken att testa tvålar från Malin i Ratan. Det är ett litet svenskt företag beläget i den lilla byn Ratan i Västerbotten, där de själva tillverkar sina tvålar för hand. Huvudingrediensen i deras tvålar är ekologisk kallpressad svensk rapsolja. Tvålarna innehåller även glycerin som är en naturlig fuktbindare. Tvålarna kan användas av dig som är vegan, och de innehåller inga parabener, mineraloljor, syntetiska parfymer eller palmolja.


Det som tilltalat mig att testa dessa tvålar är flera orsaker. Dels att jag gärna vill gynna mindre småskaliga företag, och att de använder sig av raspolja från Sverige (jag vill gärna stötta svenskt och närproducerat), och kanske det viktigaste av allt, att deras tvålar är ekologiska. Sen att de tillverkas i närheten av mina hemtrakter känns roligt. Jag kommer själv ursprungligen från Luleå i Norrbotten.

Så innan jul när den schampotvål jag hade hemma började ta slut så tänkte jag att nu var det ett bra läge att testa Malin i Ratan´s tvålar. Jag gjorde en beställning på en rad olika tvålar och när Malin hörde att jag gärna skriver en recension om tvålarna på min blogg så var hon gullig och skickade med några extra provbitar av ännu ett gäng av hennes tvålar. Så nu har här testats under jul och nyår och jag måste säga att jag gillar tvålarna jättemycket!!!

Tvålarna kan användas både som handtvålar, tvål för ansiktet, men även som duschtvål och ännu bättre, till att tvätta håret med. Som de flesta av er redan vet så tvättar jag inte längre mitt hår med schampo för att det är så starkt uttorkande och många gånger innehåller stora mängder av skadliga kemikalier. Min absoluta favorit är den som heter Nässla & Björk. Den doftar ljuvligt och får mina tankar ut till skogen. Håret blir så mjukt och glansigt av denna.

Överlag så känns alla tvålarna väldigt lyxiga och doftar gott. Jag är själv känslig för starka dofter, och brukar undvika allt som har doft, men dessa tvålar doftar ljuvligt och naturligt och inte alls den där stickande syntetiska doften som parfym har. De löddrar härligt och ja, de känns väldigt lyxiga helt enkelt. Jag kan verkligen varmt rekommendera er att testa.

Det är bra om tvålarna ligger så att de kan torka upp ordentligt mellan att de används. Därför är ett tvålfat med galler riktigt bra. Vi har ett sånt som jag köpt på Lapland Eco Store, men även Malin i Ratan säljer dessa tvålfat i värmebehandlat trä med galler i rostfritt stål. Ligger tvålarna på ett fat som samlat på sig vatten så torkar tvålen inte upp och dels så tar den slut väldigt fort då den blir så mjuk och sen kan det bildas bakterier om tvålen inte får en chans att torka upp ordenligt.

Jag vill också passa på att säga att jag inte är sponsrad av varken Malin i Ratan eller någon annat företag som jag tipsar om här på bloggen. Jag skriver endast om sådana produkter som jag gillar och som uppfyller mina kriterier av att vara miljösnälla, ekologiska samt bra ur kemikaliesynpunkt. För mig är det otroligt viktigt att välja produkter som inte innehåller skadliga, eller misstänkt skadliga kemikalier, och att produkten är bra ur miljösynpunkt. Många företag hör av sig och vill att jag ska skriva om dem, men nästan alltid tackar jag nej. Är det däremot produkter jag tror på så skriver jag gärna om dem här på bloggen, men jag har aldrig mottagit pengar för att skriva om någon produkt. Själva idén med min blogg är ju att inspirera om en mer hållbar livsstil med mindre skadliga kemikalier så därför blir det en hel del tips på produkter som enligt mig uppfyller dessa kriterier.

Strax innan jul fick jag hem ett stort gäng med tvålar från Malin i Ratan. De fick bli en julklapp till hela familjen.

En fin liten presentask innehållande tre sorters tvålar. Barrdoft, Lakrits och Nejlika.

En av mina personliga favoriter var tvålen Nässla & Björk. Doftar ljuvligt likt skogen och gör mitt hår så mjukt och blankt.

En extra stor tvål "Barrdoft" passade utmärkt att hänga upp i duschen på grund av att den hänger så praktiskt på ett hamparep. Jag trodde nog att denna skulle dofta mer av skog än den gör, men denna tvålen hade en väldigt diskret doft som man bara knappt förnimmer. Då doftade tvålen Nässla & Björk mer som skogen och var mer så som jag trodde att denna skulle vara. För den som vill ha en ganska neutral tvål med väldigt lite doft passar denna utmärkt.

Tvålen som heter Mynta & Eucalyptus är också en av mina favoriter.

Ringblomma & Citrus doftar också himmelskt gott, och har en väldigt fräsch doft. Jag såg nu att denna tvål även finns att köpa som riktigt stor tvål på hamparep (samma som den jag köpte med barrdoft).

För mig som älskar lakrits lät det för spännande med lakritstvål för att inte testa. Och ja, den var underbar. Jag tar upp tvålen varje gång jag tvättar händerna med den för att insupa doften av lakrits. Denna tvålen fanns med i den lilla presentasken.

De tvålar jag gillade allra bäst var Nässla & Björk, Ringblomma & Citrus, Lakrits samt Mynta & Eucalyptus. Jag har inte testat någon av tvålarna till att tvätta mitt ansikte med då jag är så grymt nöjd med den tvål jag redan har (African Black Soap), men jag kan tänka att de flesta av Malins tvålar också passar jättebra till ansiktet då de har en sån återfuktande funktion och inte alls känns uttorkande på något sätt.

För er som undrar så tvättar jag håret sedan drygt 1,5 år tillbaka enligt metoden No Poo. Här kan ni läsa mer om vad det innebär. I korthet går det ut på att man vill dra ned på skadliga kemikalier i sin vardag och då främst de produkter man använder i sitt badrumskåp (hår-, hud-, skönhets-, hygienprodukter). No poo är en ordlek och syftar både till engelskans "shampoo" - att man vill undvika vanligt konventionellt schampo, men poo betyder även "skit" på engelska och det man vill är att undvika att ha en massa skit i de produkter man använder till hud och hår. Vanligt konventionellt schampo är väldigt uttorkade och innehåller ett starkt rengörande medel som kallas för SLS (Sodium Lauryl Sulfate) eller SLES (Sodium Laureth Sulfate).

Jag brukar tvätta mitt hår främst med olika typer av schampotvålar (t ex Liggett´s och African Black Soap), men även pulvershampo, tvätt med bikarbonat eller med en så kallad rågmjölstvätt (klicka på de olika alternativen för att läsa mer). Numera kan jag även lägga till Malin i Ratan´s schampotvålar som riktigt bra alternativ till hårtvätt istället för konventionellt schampo. Efter man tvättat håret på detta sätt så är det bra att göra en så kallad surskölj eller efterskölj. Jag brukar göra som följande: Jag tar 1/2 dl ekologisk äppelcidervinäger och blandar i en tom flaska tillsammans med 5 dl iskallt vatten. När jag duschat färdigt så häller jag detta över håret med huvudet framåtböjt (då det inte är så trevligt att få iskallt vatten över hela kroppen). Jag ser till att hela håret blir genomsköljt med detta och äppelcidervinägern stabiliserar hår och hårbottens pH-balans med resultatet att håret blir väldigt mjukt och glansigt.

Surskölj. Jag använder en ur-diskad flaska och häller i 1/2 dl äppelcidervinäger och 5 dl riktigt kallt vatten som jag sedan häller över mitt hår som avslutning.

För er som bor i Örebro och närheten så finns tvålarna att köpa på Ekobutiken i Stadsträdgården, men kan även köpas online hos t ex Lapland Eco Store eller hos Malin själv på Maliniratan.se.

Det har varit glest med inlägg här under jul och nyår då jag har tagit en välförtjänt och behövlig vila och velat ägna min tid åt familjen. Vi har fyllt dagarna med att göra "ingenting". Det var fantastiskt skönt. Jag fick en bra rutin som fungerade med dagliga raska promenader på en halvtimme och daglig yoga vid lunchtid i 30-40 minuter (jag ska berätta mer om min yogautmaning 30 dagar i ett kommande inlägg). På kvällen har jag mediterat i 10 minuter innan jag lagt mig för att sova.


Jag har invigt och börjar lära mig min nya råsaftcentrifug som jag fick i julklapp, och varje eftermiddag har vi fyllt på med näringsfylld juice gjord på äpple, rödbeta, ingefära, apelsin, selleri, palsternacka och en massa annat gott. Riktiga energikickar som jag ofta hällt lite mortlade chiafrön i också för att få lite extra mättnad.

Och precis när vardagen skulle dra igång igen i slutet på förra veckan så hann vi bara jobba en dag innan det ofattbara hände. Det som inte får hända gjorde det. När jag var på väg till skola och förskola för att lämna barnen på morgonen i fredags den 8 januari ca klockan 08.20 så blev vår äldsta dotter påkörd av en bil på övergångsstället vid skolan där hon går. Det hade börjat snöa och när vi kom gående på trottoaren så kom en buss. Ett äldre par stod och väntade för att hoppa på, så bussen stannade. Vi gick vidare till övergångsstället som ligger precis bakom busshållplatsen. Jag höll lillasyster i handen och storasyster stod på min andra sida. Jag tittade åt vänster och gjorde bedömningen att vi kunde börja gå över. Men eftersom det stod en buss till höger om oss så tänkte jag naturligtvis stanna till när vi kommit över halva gatan för att titta bakom bussen för att försäkra att ingen bil kom från höger. Jag sa till barnen: Nu kan vi gå över. Storasyster har i efterhand berättat att hon såg en bil komma längre bort från vänster sida. Därför bestämde hon sig för att SPRINGA över gatan så att hon snabbt hann över. Inte hade hon en aning om att det kunde komma en bil från andra hållet, eftersom jag sa att nu kunde vi gå över. Allt gick så fort och först såg jag bara henne komma springande förbi mig. Jag skrek rakt ut. Först för att jag tänkte: Tänk om det kommer en bil från höger sida bakom bussen. Sen skrek jag ännu högre när jag såg att det faktiskt KOM en bil, i hög hastighet dessutom (min bedömning är att han körde i mellan 40-50 km/t), och jag såg att det fanns ingen chans att hon inte skulle bli träffad av bilen. Jag hann tänka så mycket. Jag förstår inte riktigt hur jag kunde hinna tänka så mycket på de där få sekunderna som gick. Bilen slog undan fötterna på henne och hon hamnade på motorhuven först och kastades sedan in i bilens framruta med huvudet som flög i en onaturlig rörelse så det såg ut som att huvudet skulle lossna från hennes lilla kropp. Sedan dunsade hon av bilen och ned mitt i vägbanan där hon landade på rygg. Det är väldigt mycket trafik på denna gata på morgonen. Han som körde bilen kunde inte stanna då det var halt så bilen bara gled och gick inte att styra. Som tur var så gled den mot höger sida av vägen och inte mot vår dotter som låg på gatan framför. Jag vill inte ens tänka på vad som hänt henne om hon blivit överkörd. Jag sprang direkt ut i gatan och plockade upp henne och tog henne till trottoaren på samma sida som skolan. En kvinna dök upp direkt och hjälpte mig. Hon sa till mig att hålla henne stilla och med huvudet lågt och benen högt. Hon lyfte upp hennes fötter och jag höll henne under huvudet. Mannen som körde bilen kom ut och kvinnan bad honom ringa efter en ambulans. Jag ringde samtidigt till barnens andra mamma som sprang till olycksplatsen som bara är ca hundra meter från vårt hus. Samtidigt som hon kom var ambulansen där så de var extremt snabbt på plats. Två ambulansmän undersökte henne och lyfte upp henne på en bår. Sedan kom en polisbil med två polismän. Vår dotter åkte iväg med ambulansen tillsammans med sin andra mamma och jag och lillasyster stannade kvar för att svara på polisernas frågor.


Vi blev kvar på sjukhuset hela fredagen och fick åka hem på kvällen runt kl 19. De ville ha henne kvar för observation så hon inte fått några inre blödningar eller hjärnskakning. Men den enda fysiska skada hon fick var en bula i pannan som nu är ett blåmärke. Inga brutna ben. Ingen hjärnskakning. De första två dagarna hade hon lite ont i nacken som var spänd, men nu är även det borta. Jag har oroat mig att hon ska få en whiplash-skada men har förstått att barn är extremt mycket mer mjuka än oss vuxna och brukar inte få dessa typer av skador. Det är så mycket som hade kunnat gå extremt fel, men hon måste haft en skyddsängel vid sin sida som gjorde krocken med bilen mjuk och även när hon landade på vägen. Tänk om en annan bil hade kommit och kört på henne när hon låg mitt i vägen. Eller att bilen hon krockade med hade glidit åt hållet där hon låg på vägen. Jag är så extremt tacksam och ödmjuk inför att vi fick behålla vår älskade dotter. De skulle åka skridskor på fritids på morgonen och eftersom det dagen innan var så extremt kallt ute (minus 18.5 grader) så hade jag bylsat på henne med extremt mycket kläder. Det visade sig ju inte alls vara lika kallt, men det märkte inte jag förrän vi gick ut på morgonen. Hon hade på sig en mössa som var extra tjock som hon aldrig använt tidigare. Jag tror att den hjälpte till och skyddade lite när huvudet dunsade i bilens framruta.

När hon var i ambulansen så tog jag bilder av olycksplatsen för att hon skulle kunna se och bearbeta sen.


Hela familjen är givetvis oerhört chockade över det som hände. Jag har svårt att tänka på något annat och händelsen rullas upp för mitt inre gång på gång. De första dagarna efter fick jag ångest och hjärtklappning så fort jag gick ut och såg bilar eller bussar. Det börjar släppa lite nu, men jag är fortfarande väldigt rädd när det är mycket trafik i rörelse. I morse gick vi samma väg som dagen då olyckan skedde och både jag och barnen tyckte att det gick bra att göra det. Vi besökte även olycksplatsen redan dagen efter olyckan för att hjälpa oss att bearbeta men också minnas tillsammans. Vi kunde fylla i luckor åt varandra för att få en klarare bild över det som hände.

Jag har insett hur skört livet är. I ett ögonblick kan det vara över. Det är så många gånger som jag slarvat tidigare och inte gått med barnen på övergångsstället till och från skolan. Jag är oerhört glad att vi gjorde det, för annars hade jag inte kunnat förlåta mig själv om olyckan hänt. Nu gjorde vi åtminstone "som man ska" och det var tråkiga omständigheter att jag och min dotter missuppfattade varandra. Från och med nu är det endast övergångsställ som gäller när vi korsar en gata, och vi har bestämt att barnen alltid håller en vuxen i handen när vi går över. Varför bilen kom i för hög hastighet tänker jag inte grubbla på. Föraren såg ut att lida så efteråt och jag orkar inte bära på en ilska mot honom. Det tjänar ingenting till att bygga upp ilska. Han kommer att få sitt straff ändå. Jag hoppas bara innerligt att det inte var så att han satt och tittade i sin mobil och att det var därför han missade att någon kom på övergångsstället. Det är något som kan göra mig oerhört skrämd när jag ser folk kolla sina mobiler medan de kör bil. Min gissning är dock att han "glömde" att det var ett övergångsställe precis där och missade att det är 30 km/h som gäller utanför skolan. Hur som helst så är det ingen idé att grubbla över detta och olyckan går inte att göra ogjord. Jag är otroligt, otroligt tacksam att det gick så bra trots allt.

Jag skulle hemskt gärna vilja komma i kontakt med den kvinna som kom till olycksplatsen direkt efteråt och som hjälpte mig. Hon ingav mig lugn och var en stor trygghet för både mig och barnen. Jag vet att jag frågade om hon var sjuksköterska och det var hon. Hon berättade även för mig att hon skulle bli mormor snart. Min dotter minns att hon hade kommit gående bakom oss innan vi gick över övergångsstället och hon gick med stavar. Om någon hört eller vet vem hon är så skulle jag bli så otroligt tacksam om ni kunde förmedla en kontakt oss emellan, då jag skulle vilja träffa henne igen och tacka henne personligen.

Ta hand om varandra där ute. Slösa med kärleken till dem du älskar. Strunta i de små bagatellerna som ger irritation och stress i vardagen. Var mer närvarande. Lägg bort telefonen och spendera tiden med dina barn istället. Vår resa här på jorden är kort och vi har våra barn till låns för en kort tid. Älska.

Lycka är att få hålla mina barns händer.

Jag har länge tänkt testa ett recept från bloggen Ekoista.se på chokladdoppade rawbollar med smak av lakrits och nu under julledigheten så fick jag chansen att prova baka dessa. De var precis så goda som jag hade hoppats på. Som vanligt gör jag om recept lite efter min smak så här kommer min variant på bollarna. Vill ni se originalreceptet så hittar ni det här.



RECEPT GLUTENFRIA RAWBOLLAR ca 25 - 30 stycken

2 1/2 dl ekologiska mandlar (plus en knapp 1/2 dl till topping)
16 stycken ekologiska dadlar
1 dl ekologiskt bovetekross
4 msk ekologisk kallpressad kokosolja
3 msk ekologisk kakao
3 tsk ekologiskt lakritspulver
150 gram ekologisk mörk choklad (minst 70% kakaohalt)

Mixa mandlarna till ett fint mjöl i en matberedare. Tillsätt sedan dadlar, bovetekross, kokosolja, kakao och lakritspulver och mixa tills allt blandat sig väl. Forma sedan bollar. Degen blir ganska smulig och är lite svårare att få att hålla ihop än när man t ex gör chokladbollar, så man får jobba lite för att få dem att hålla ihop. Det viktiga är inte att de blir perfekt runda, de ska ändå sedan doppas i choklad och de flesta "skavanker" döljs sedan av chokladen och toppingen.

Smält chokladen i ett vattenbad och doppa bollarna i denna och lägg upp på ett bakplåtspapper. Hacka lite mandlar fint och använd som topping. Ställ svalt. Jag använde vårt uterum nu när det är kallt ute och det tog bara några få minuter innan chokladen stelnat och de kunde flyttas för att förvaras i en plåtburk i kylen.

Bollarna går även utmärkt att frysa och ta fram eftersom.

Ät dem som "go-fika" eller som en energybar när du behöver snabb påfyllning med energi efter ett träningspass.

Välj ekologiska råvaror så slipper du rester av bekämpningsmedel i det du äter. Glutenfritt är bra för alla att välja när man kan då gluten inte tillför något bra till kroppen utan istället bidrar till att öka inflammationer och så kallad läckande tarm.

Jag njuter av julledighet tillsammans med min familj och kommer att fortsätta med det några dagar till, och därför är det glest mellan inläggen här på bloggen men snart är jag igång och jag har massor som jag vill skriva om så håll ut.